Efter att ha knarkat sönder stickningsmönster på ravelry så köpte jag i alla fall ett till en halsduk med luva. Har insett att med mitt hår ser det mest ut som att jag är en svamp om jag har mössa på mig så tänkte att halsduksluva kunde få ersätta det. Köpte mönstret men det finns stor risk för att det faktiskt inte alls blir som jag vill. Jag såg nämligen en bild på en annan som gjort efter mönstret och fått till den hur mysig och fin som helst. Precis som jag vill ha det. Men hon var den enda som fått till den på detta vis... Spänningen är hög. 50 kr i en sjö eller i en halsduk? Wow. Åh, detta var ju bara ointressant. Men jag kan gå över till något mer intressant: 

 

Igår var jag på Sticky Fingers. Självklart, det var ju torsdag. Så trots att jag hade en halv röst som kunde försvinna när som helst och inte kunde dansa för att jag fick ont i lungorna. Drack öl. Fick en drink av Tilda. Lyckades göra en rökring. Tillslut blev jag bara lägre och lägre så att vi tänkte faktiskt gå hem någon gång då, vid tio. Sedan började slumpen. Visst, den pågår mest hela tiden men nu ville den verkligen visa att den fanns. Snubben som lärde oss rökringar kom och satte sig med oss. Hans kompisar också. Sedan kom Parisa. Bilgers klasskamrater. Leo, Backlund. Fullt bord. Tre hånglande par vid samma bord och i mitten satt jag och garvade. Jag sabbade stämningar och skapade jobbiga stämningar. Njöt. Folk kom och gick. Kom, haha. Inte på det sättet (även om det var nära för vissa...). Under ett par timmar måste det ha varit, växlade det mellan att vara så fullt vid vårat bord att folk fick stå trots att vi hade det största och bara vara jag, Tilda och han-som-såg-ut-att-komma-från-Torslanda-och-verkade-trivas-med-tungan-i-Tildas-hals. När det bara var vi lite för länge en gång så följde jag med en annan ut. När vi kom ut, gick jag in. Ville inte gå ner till tungbrottningen som jag redan sett lite väl mycket av redan. Tog ett varv på övre baren, bara för att. Där satt det en man. Han hade strirrat på mig intensivt för att jag stirrande intensivt på honom när han gick förbi mig en gång. Nu satt han där och stirrade intensivt på mig när jag gick förbi. Vet inte riktigt varför, men jag gick fram. Hade jag inte gått fram hade jag fortfarande inte trott på att det fanns intressant folk ute, som vill prata med mig, som inte bara är ute efter att strula, som är så vackra att man glömmer av att andas.